AlltidThomas

Som i en dröm kastas jag in i en helt annan värld. Betraktar verkligheten sett ur någon annans ögon och tankar. Står helt stilla och bara ser på. Långsamt rör sig tiden för mig nu men lika fort för alla andra. Detta är någonting som jag fan i mig aldrig kommer att förstå. Varför det här tidskomatillståndet händer eller till vilken nytta det är. Men jag vet att hon som väcker mig med sina vackra ögon och frågar om vi ska gå får mig att känna mig väldigt ful och dum :) För i de ögonen syns den rakaste vägen jag någonsin sett.