Publicerad 2014-10-11 00:24:25 i Allmänt
Hon är ju bara så vacker. Den där som jag har men aldrig haft. Den där som alltid finns men som aldrig funnits. Hon som ska smyga upp bredvid mig en vacker dag och spontant ta min hand. Den sista kontakten men den bästa. Kanske bara en dröm kanske bara min ledsagare. Endast framtiden vet.
Publicerad 2014-10-10 23:11:18 i Allmänt
Böljande ljusblå moln gungade fram över den blekblåa himlen. Han som alltid satt stilla satt fortfarande stilla och lät sina blå ögon vila bland skuggorna som molnen skapade över det brända gräset. Ljudet av ett skenande tåg hördes som om det vore en häxas subwoofer. Det som hördes i fjärran stannade inte alltid där. Ibland blev det borta men ibland kom det närmare än vad han ville. Att blunda och se med öronen blev allt som fanns kvar då solen föll ned bakom de platta bergen som öppnade illusionen av en horisont. Det var inte utan att till och med skräcködlefåglarna som aldrig öppnat sina dreglande näbbar förut satt med öppna näbbar då han för första gången i sitt liv slutade sitta stilla. Han öppnade sina nu gröna ögon och log utan att öppna munnen. Nån jävla måtta fick det allt lov att vara då han lämnade sin eviga sits utan att vända på huvudet en enda gång. Han log åt sin egna dumma humor som viskade "nu satt jag allt en jävla fart". Sedan satt han aldrig mer stilla.
Publicerad 2014-10-03 20:03:47 i Allmänt
Det friska ekot av höstens vingslag blandat med doften av mänsklig ångest och falsk lycka är vad Marten bjuder på. En marknad som är den nylackade bilen du fullkomligt älskar då du står i dess förtrollande sken. Men all rost som finns kvar under lacken kommer aldrig att påminna dig om dess illusion, för Marten är alltid Marten. En gigantisk scen för de som aldrig kunde dansa.
