AlltidThomas

Oroliga vindar drar fram över den gråtande stadens gator. Gatlyktorna som så sent som för en natt sedan gnistrat så stolt i sin nyvunna vita skrud, står nu bleka och dystra. En underlig tystnad lade sig över staden bara någon sekund före vindarna. Den där totala tystnaden som ibland kan upplevas i skogen då de hungriga rovdjuren är på marsch och som innebär GÖM DIG! Det är vid sådana här tillfällen de kommer fram, de där som lever långt utanför vår vetenskap men som alltid funnits här. De skulle kunna kallas vid många namn men inget skulle betyda någonting för oss tillfälliga varelser i evigheten. Precis en natt som denna kommer de att göra allt som står i deras makt för att få stå där i ditt sovrum, leende på ett sådant sätt du önskar att du aldrig behövde se. Din sömn är orolig redan från början men du kan inte vakna. Drömmar om svarta, dånande vågor som väller fram genom en helt mörklagd stad får dig att rulla runt i sängen. Du kan se toppen av de ankommande vågorna över hustaken och du inser att du står mitt i gatan. Dina desperata försök att hitta en öppen dörr leder din djupsömn ned i de regioner där hjärtat börjar bromsa. Det är nu du behöver vakna och din kropp startar alla panikreaktioner som finns, allt för att tvinga dina ögon att öppnas. En illavarslande varelse har tagit plats en centimeter från ditt panikfyllda ansikte. Varelsen har inga anletsdrag och ingen direkt kropp men den är så enorm så den täcker halva rummet med sin mörka uppenbarelse. En lång och lite böjd utbuktnad, nästan som en krökt arm rör sig sakta upp och ned vid sidan av varelsen. En rörelse som bara ökar i hastighet. Ett obeskrivligt ljud som skulle bringat blod till öronen och tårar till ögonen fyller rummet och den eländiga svarta varelsen sänker sig så nära att du börjar uppslukas. I drömmen hittar du äntligen en öppen dörr och kastar dig i vild panik in i ett hus som luktar eländigt starkt av svavel. Du kommer snabbt på att du har en ficklampa och drar kvickt fram den ur din jackficka. En robust ljuskägla lyser upp rummet och du får se tre stora, idiotvrålande lejon komma farande emot dig. Vaken i en blink med ögonen vidöppna bara för att stirra rakt in i vad som verkade vara ett snurrande svart hål. Ditt enda desperata försök att skrika slutar i ett försök, ditt hjärta har redan slutat slå. Tusen nålar i bröstet, dina sista tankar finner ingen mening och du slutar existera i jordlig mening. Tystnaden släpper sitt grepp om den skräckslagna staden. I den av berg inramade horisonten börjar solen att varna om sitt antågande. Livet i den lilla staden kommer tillbaka och inget verkar onormalt alls. Tre personer anmäls dagen efter som försvunna. Alla tre var som uppslukade direkt ur sina sängar. Till synes försvann de i sin sömn. Polisen har ingen utredning om det inträffade. Staden fylldes dagen efter av alltför många svarta Volvo v70. Okända svartklädda män sades ha frågat ut en del personer men detta kan ej tillstyrkas. Officiellt så har idag de tre försvunna personerna flyttat till annan ort. Miljontals människor försvinner varje år. De mesta får såklart sina naturliga förklaringar men tyvärr så förblir många försvinnanden ouppklarade. Just det, tyvärr, för jag talar ju alltid sanning :)