Söndag, ångesten över ingentings dag.
Det verkar kvitta hur man än vänder eller vrider på livet så är söndagen alltid en dag då jag går runt och känner en stor oro och olust.
Jag tassar runt på tå och förväntar mig att nya minor kommer att läggas ut på livets minfält.
Det finns ingenting som lättar på trycket, inte ens filmer och musik hjälper, jodå, lite hjälper det allt.
Tittar på två nya serier ikväll och de är för oss med ett stort ”övernaturligt” intresse väldigt bra. Haunted Highway och School Spirits. Kommer säkert på någon svensk kanal en vacker dag.
För visst har vi väl alla någon gång i livet råkat ut för något svårförklarat? Jag gör det alldeles för ofta tyvärr. Idag till exempel när jag var på väg upp till mitt rum och befann mig mitt i trappan så hörde jag hur en magnetdörr stängs inneifrån rummet. Jag blir inte rädd utan mer fundersam.. har någon av katterna tagit sig upp hit? Men nej, ingen här. Tittar överallt på övervåningen och öppnar och stänger dörrar för att hitta ljudet jag hörde. Efter en stund hittar jag det, dörrarna till den lilla fjutt-tvbänken. Deras klick magnetlås, exakt vad jag hörde och inte en försiktig stängning, nej en rejäl en.
Ganska roligt tycker jag, det har allt hänt en hel del här må jag säga. Men det är bra energier, man mår mycket bra här.
Nej nu får jag fortsätta titta på lite mera spökeridokumentärer, det blir kanske lite söndagsmys ändå))
Hoppas att alla mår bra, att livet leker och att romantiken blommar…. (Nu vet jag en som exploderar om detta läses) hehe men det är väl menat! Faktiskt!
Jag tassar runt på tå och förväntar mig att nya minor kommer att läggas ut på livets minfält.
Det finns ingenting som lättar på trycket, inte ens filmer och musik hjälper, jodå, lite hjälper det allt.
Tittar på två nya serier ikväll och de är för oss med ett stort ”övernaturligt” intresse väldigt bra. Haunted Highway och School Spirits. Kommer säkert på någon svensk kanal en vacker dag.
För visst har vi väl alla någon gång i livet råkat ut för något svårförklarat? Jag gör det alldeles för ofta tyvärr. Idag till exempel när jag var på väg upp till mitt rum och befann mig mitt i trappan så hörde jag hur en magnetdörr stängs inneifrån rummet. Jag blir inte rädd utan mer fundersam.. har någon av katterna tagit sig upp hit? Men nej, ingen här. Tittar överallt på övervåningen och öppnar och stänger dörrar för att hitta ljudet jag hörde. Efter en stund hittar jag det, dörrarna till den lilla fjutt-tvbänken. Deras klick magnetlås, exakt vad jag hörde och inte en försiktig stängning, nej en rejäl en.
Ganska roligt tycker jag, det har allt hänt en hel del här må jag säga. Men det är bra energier, man mår mycket bra här.
Nej nu får jag fortsätta titta på lite mera spökeridokumentärer, det blir kanske lite söndagsmys ändå))
Hoppas att alla mår bra, att livet leker och att romantiken blommar…. (Nu vet jag en som exploderar om detta läses) hehe men det är väl menat! Faktiskt!
