Idyllens avidyllisering
Har gjort i ordning en kopp med ”Fruit of the forest” te och smugit ut till mitt skrivarberg.
Det är kallt i luften trots att solen lyser så gott den kan. En bra sommar för de som har svårt med värmen med andra ord. Men jag är ju ganska säker på att de som vill ha varmare väder än detta är i stor majoritet.
Det ödsligt skräniga ljudet av en desperat vedkapa skriar ut sitt oljud och de orytmiska hammarslagen från en annan Otteboling som bygger en koja för hobbits hörs alldeles för väl.
Nu kommer också en åkbar gräsklippare fräsande och en åkbar gräsklipparelöjtnant studsandes i rapp panik för att hinna med maskinen. Nu ska minsann den vackra ängen gentemot den supermysiga björkskogen klippas ned. Nja, skitsamma, det blir mycket vackert ändå.
Det verkar dock som om molnen förföljer mig denna sommar. Har ett moln över mig vart jag än går verkar det som.
Föraren av den åkbara gräsklipparen gör uppror emot gräslöjtnanten, hehe, roande.
”Här har du glömt en fläck!!!” (Löjtnant Gräs)
”Nähä! Har jag inte alls det, klipp själv då!!” (Åkbara gräsklipparungdomen)
Hehe, mysigt med lite lunchbråk.
Ja vad ska man hitta på idag då? På semesterdag nummer 2. Analysera världsläget och skriva kanske? Oj vad latigt det lät, men det just vad som behövs i den situationen jag är just nu.
Det luktar så gott. Kapat träd, nyklippt gräs och en ickedefinerbar blomdoft. Andas in djupt, aahh, underbart, fick mig att nysa på stört!
Kommer att t änka på den där sången, ”If i lay here, if i just lay here, will you lay with me and just forget the world..” Underbara ord, de kan allt utföra poesi i världsklass en del människor. Ok, jag lägger mig ner lite, måste ha varit Sobril I detta teet, borde heta ”Opiat of the lab”
Uppe igen, det var lika mysigt att ligga och lyssna på gräsklippare och snickare som det skulle vara att springa med skallen rakt in i en oväntad hylla.
Helt otroligt. Detta molnet ser ut att ha stannat ovanför mig.
Ok, skiter i bergidyllen då och traskar tillbaka till verandans trygga vrå. Måste ju planera och packa lite mer idag. Och skriva ännu ett kapitel i ”Korsvägsdemonen” om jag hinner vill säga.
Lite lugnare på verandan, nästan. Granne nummer två har dragit igång sin gräsklippare, ja givetvis, en åkbar..vad annars? Och det är mycket välbehövligt, gräset är nog cirka fyra centimeter nu. Jodå, detta är samme granne som ser ut att ha ett vedförråd för de kommande hundra åren. Men ändå fyller han på dag efter dag, Joakim Von Granne!
Går väl in en liten stund då, kanske sova lite till, detta med semester är ju helt fucking görgött
Jodå, jag somnade, jädrar vad lat väl?
Det är kallt i luften trots att solen lyser så gott den kan. En bra sommar för de som har svårt med värmen med andra ord. Men jag är ju ganska säker på att de som vill ha varmare väder än detta är i stor majoritet.
Det ödsligt skräniga ljudet av en desperat vedkapa skriar ut sitt oljud och de orytmiska hammarslagen från en annan Otteboling som bygger en koja för hobbits hörs alldeles för väl.
Nu kommer också en åkbar gräsklippare fräsande och en åkbar gräsklipparelöjtnant studsandes i rapp panik för att hinna med maskinen. Nu ska minsann den vackra ängen gentemot den supermysiga björkskogen klippas ned. Nja, skitsamma, det blir mycket vackert ändå.
Det verkar dock som om molnen förföljer mig denna sommar. Har ett moln över mig vart jag än går verkar det som.
Föraren av den åkbara gräsklipparen gör uppror emot gräslöjtnanten, hehe, roande.
”Här har du glömt en fläck!!!” (Löjtnant Gräs)
”Nähä! Har jag inte alls det, klipp själv då!!” (Åkbara gräsklipparungdomen)
Hehe, mysigt med lite lunchbråk.
Ja vad ska man hitta på idag då? På semesterdag nummer 2. Analysera världsläget och skriva kanske? Oj vad latigt det lät, men det just vad som behövs i den situationen jag är just nu.
Det luktar så gott. Kapat träd, nyklippt gräs och en ickedefinerbar blomdoft. Andas in djupt, aahh, underbart, fick mig att nysa på stört!
Kommer att t änka på den där sången, ”If i lay here, if i just lay here, will you lay with me and just forget the world..” Underbara ord, de kan allt utföra poesi i världsklass en del människor. Ok, jag lägger mig ner lite, måste ha varit Sobril I detta teet, borde heta ”Opiat of the lab”
Uppe igen, det var lika mysigt att ligga och lyssna på gräsklippare och snickare som det skulle vara att springa med skallen rakt in i en oväntad hylla.
Helt otroligt. Detta molnet ser ut att ha stannat ovanför mig.
Ok, skiter i bergidyllen då och traskar tillbaka till verandans trygga vrå. Måste ju planera och packa lite mer idag. Och skriva ännu ett kapitel i ”Korsvägsdemonen” om jag hinner vill säga.
Lite lugnare på verandan, nästan. Granne nummer två har dragit igång sin gräsklippare, ja givetvis, en åkbar..vad annars? Och det är mycket välbehövligt, gräset är nog cirka fyra centimeter nu. Jodå, detta är samme granne som ser ut att ha ett vedförråd för de kommande hundra åren. Men ändå fyller han på dag efter dag, Joakim Von Granne!
Går väl in en liten stund då, kanske sova lite till, detta med semester är ju helt fucking görgött
Jodå, jag somnade, jädrar vad lat väl?
