Helvetet har brunnit ned.
Hur många ändrar sina liv egentligen?
Visst, ålder ger erfarenheter och utseende och kropp ändrar sig ju och påverkar livet på sitt egna alldeles delikata sätt. Men jag menar mer livsbeteendet.
En person som gråter över sina män som genom alla år har varit lika dumma? Men vad i hela friden får då denna människa att i hela sitt liv bara upprepa sitt agerande hela tiden?
Den man som alltid får dominerande elaka damer som trycker ner honom? Men hade det inte räckt med EN för att lära läxan?
Och sedan har vi de mest klassiska, de som ska omvända och hjälpa. ”Offren” skulle jag vilja kalla dem, de som helst skall ta hand om kriminella eller de som sitter fast i något annat tungt beroende av endera det ena eller det andra slaget. Det finns många mer exempel.
Vad jag menar är ju bara det, tänk vad uppfriskande det skulle vara om vi människor (inklusive mig själv då såklart) kunde gå från en sak till en annan men i alla fall bryta sitt livsmönster. Men det kanske är så som en ”vis” man på en parkbänk sade till mig en icke vacker dag, ”Thomas, folk tror att jag mår dåligt när jag sitter här med min ölburk. Men oj vad fel de har. Det är bara när jag sitter här som helvetet har brunnit ned.”
Visst, ålder ger erfarenheter och utseende och kropp ändrar sig ju och påverkar livet på sitt egna alldeles delikata sätt. Men jag menar mer livsbeteendet.
En person som gråter över sina män som genom alla år har varit lika dumma? Men vad i hela friden får då denna människa att i hela sitt liv bara upprepa sitt agerande hela tiden?
Den man som alltid får dominerande elaka damer som trycker ner honom? Men hade det inte räckt med EN för att lära läxan?
Och sedan har vi de mest klassiska, de som ska omvända och hjälpa. ”Offren” skulle jag vilja kalla dem, de som helst skall ta hand om kriminella eller de som sitter fast i något annat tungt beroende av endera det ena eller det andra slaget. Det finns många mer exempel.
Vad jag menar är ju bara det, tänk vad uppfriskande det skulle vara om vi människor (inklusive mig själv då såklart) kunde gå från en sak till en annan men i alla fall bryta sitt livsmönster. Men det kanske är så som en ”vis” man på en parkbänk sade till mig en icke vacker dag, ”Thomas, folk tror att jag mår dåligt när jag sitter här med min ölburk. Men oj vad fel de har. Det är bara när jag sitter här som helvetet har brunnit ned.”
