AlltidThomas

”När döden står dig nära eller katastrofen andas dig i nacken, då ter sig verkligheten viktigare än någonsin annars. Det du gjort, känt och varit med om passerar som en knastrig super 8 film på hjärnans fläckiga filmduk. I de här fallen finns det två sorters människor. De som sätter sig ned och tittar på filmen och inväntar slutet, och så finns det de som börjar riva ned filmduken och gör allt för att komma därifrån.”

Detta sade den lilla råttan som stod på skogens rundaste och största sten, i alla fall mätt med råttans mått. Djuren som hade samlats för att lyssna på råttans dagliga predikan var som vanligt fulla av beundran och ett sus gick igenom djuren när råttan tackade för sig och hoppade ned bakom stenen och försvann. Det var det sista de någonsin såg av råttan. För precis när han hade gjort sitt sista framträdande hoppade han rakt in i munnen på Bikje Räv som glatt år upp råttan samtidigt som han tänkte på om råttan såg på filmen nu eller rev ned biografen? Sedan rapade han, lade av en rejäl råttosande prutt och smög därifrån med ett leende som endast rävar kan slå på.

Det gick två veckor efter råttans försvinnande innan djuren slutade att samlas vid stenen för att lyssna på den roliga och smarta råttan. De flesta trodde att råttan helt enkelt tröttnat och stuckit till storstaden och nu stod och höll sina roliga tal inför vildkatter och seriehundar. Men riktigt säkra på sin sak det blev djuren i skogen aldrig.

Räven då? Jo, samma dag som han ätit upp råttan sprang han glatt över en äng på väg till sin rävfru och sina små rävungar. Den sköna mättnaden efter dagens skrovmål kanske gjorde honom lite oförsiktig för han sprang rakt in i skördetröskan som kom i sakta mak över ängen. Man kan säga att det blev räv och råtta lite överallt. Skördetröskeföraren trodde han hade kört på en sten och lade aldrig ens märke till allt hår och slafs som flög omkring, det gick så fort över.

När det gällde rävens fru så blev hon inte ens ledsen över att maken inte kom hem. Hon tyckte ändå att han var en jävla skitstövel och innan nästa dag var över hade hon gift om sig och rävbarnen var lika glada för det. Jo, så går det till i rävcirklarna!

Mannen i skördetröskan slog igen maskinen utanför sin stora ladugård. Han öppnade en flaska öl och klunkade i sig inte för att han var törstig utan för att han behövde alkoholen. Det sipprade rännilar med dregelöl nedför den orakade hakan och snart var den första ölflaskan slut. Mannen öppnade dörren, hoppade ut från hytten. Ett ganska högt hopp och vrickade foten så brutalt när han landade att smärtan gjorde att han svimmade av, en total mes med andra ord! Att det tidigare under dagen hade passerat ett cirkus-följe genom den lilla byn och ett utav cirkusens lejon då passade på att rymma, maskerad till zebra, det var något som den uppvaknande mannen som stukade foten bittert fick erfara. För precis det sista han såg var ett gigantiskt lejon gap och det sista han tänkte var, ”Va fan?” Ingen filmduk där faktiskt.

Det spred sig snabbt att ett lejon hade rymt från cirkusen som hade det roliga namnet Cirkus Nolla, och strax var ett stort uppbåd arga lejonjägare i farten. Att den snälle pingstförsamlingsmedlemmen Gustav (Mannen i skördetröskan) hade blivit totalt uppäten på sin egen gård det blev droppen som plaskade igång hela jägartsunamin. Och då kan ni tänka er hur det kändes för lejonet? Född och uppväxt i en jäkla bur? Och nu sprang han som satan runt i någon konstig skog med bara träd höga och utan normala grenar. Det luktade skit också. Inte ens hungrig var han. Så när lejonet sprang ut framför tre jägare som direkt började fumla desperat med sina vapen då brydde han sig inte om att stanna utan fortsatte i full fart mot de tre männen varav en kastade sin bössa och sprang, en annan fick faktiskt iväg ett skott som passerade minst en meter ovanför lejonets stolta man och just den mannen hoppade lejonet upp i ansiktet på och avslutade dennes karriär som jägare på ett kanske inte så fint sätt som jägaren själv hade hoppats på. Den andre jägaren som stod bredvid lade pipan till huvudet på lejonet som sneglade lite åt sidan innan skotten brann av och lejonets hela liv passerade revy, som att sitta och titta på någon jädra dålig film som utspelade sig på en äckligt lortig filmduk. Lejonet satte sig ned och tittade. Och när filmen var slut öppnades dörren till biografen och lejonet gick ut. Undrar hur det kommer sig att det helt plötsligt hade blivit så otroligt ljust tänkte lejonet.
Mannen som i princip kallt hade avlivat lejonet kastade sig framåt för att försöka rädda livet på sin svårt bitne kamrat. Men gav upp direkt, hela huvudet var ju borta..
Jägaren som hade kastat sin bössa och sprungit? Ja enligt vad någon sade så springer han än, senast sedd i Calcutta.

 Slut.